|
Jag står och recenserar Amon Amarth som precis börjat spela, när jag inser att mitt ölglas är väldigt tomt. Springer in till backstagebaren och träffar på min vän promoter-Per som står vid ett bord med Raubtier, det norrländska bandet som tog Metaltown med storm dagen innan när de spelade i Close-Up tältet. Det bör tilläggas att det här tältet inte hade en chans mot den folkmassan som strömmade dit för att se bandet, det var helt tjockt med folk och att ta sig in var bara att glömma.
Det verkar alltså som att det här bandet är på väg upp och jag vill veta mer, så jag gräver fram bandaren, tycker upp den under näsan på gossarna och deklarerar att nu jävlar ska vi göra en intervju!
Alla är ganska bra i gasen, vilket kanske förklarar vissa frågor och svar. Jaja, man får väl alltid skylla på något…
Då står vi här med två medlemmar i Raubtier (som jag mycket felaktigt uttalar Rååbtiäär). Kan ni presentera er?
- Ja, för det första heter det Raubtier. Ja jag är Buffen.
- Ja, jag är Hulko, å du lär dig kärring å säga Raubtier!
Jag gör ett nytt försök och får godkänt. Man kan säga att det uttalas som det stavas, men med lite tysk kraftfullhet och jävlar anamma.
När började ni spela tillsammans?
B: Ja förra året, då hittade vi några instrument i nån jävla källare och så började vi prova lite och så, ja men, det här kan ju vi!
H: Ja, jag ville lira mandolin men Buffen sa att det är gay att lira mandolin.
B: Ja, jag sa till dig att bara lira jävla elgitarr och så skrika. Du vet, med den här jävla rösten så, vi hittade ju ingen sångare som ville spela i vårat band så jag sa åt Pär att, vad fan vi hittar ju ingen som vill vara med oss så du får fan sjunga! Så bankar jag på de här jävla runda… trummorna.
Du är trummis alltså?
B: Jajemän.
H: Och trummis rimmar på dummis. Tänk på det du! Hehehe.
Ok, så du är trummis och du är sångare, men du spelar gitarr också eller?
H: Ja, javisst. Det är jag som är the worlds greatest fucking guitarist in the world.
B: Alltså grejen är den att Pär han är ju egentligen bara gitarrist i bandet men vi hittade ju ingen sångare som orkade hänga med oss, så han fick sjunga också. Det är därför vi har den här fasansfullt idiotiska sångrösten i vårat band.
Men jag tyckte att det jag hörde igår, det tyckte jag lät riktigt jävla bra. Det var som ett Svenskt Rammstein, har ni hört det förr kanske?
B & H i kör: Nej nej nej nej nej, det här bandet är som ett norrländskt Eddie Meduza!
Åhå...?
H: Jajemän. Så är det.
B: Det är så vi försöker låta men vi lyckas inte riktigt…
Men vad handlar era texter om då?
H: De handlar om krig och blod och död och undergång och sprit.
Jamen Eddie Meduza handlar ju inte om krig och död och undergång…
H: Nja, Eddie hade lite mer kärleksfull inställning till livet.
Ja, han hade ju lite mer ”kuk” i texterna…
H: Tycker du att Eddie har mer kuk än vi?!
B: Är det det du säger, va?
H: Jag säger bara en sak; Sug min kuuk, varje daag (börjar sjunga på en Meduza-låt och både jag och Buffen fyller snabbt i: suug min kuuk, suug min kuuk, suug min kuuk, varje daag, SUUG MIN KUUUUUK!) Det är nästan så vi överröstar Johan Hegg på Black Stage.
Fan vad bra! Ok men…
H: Gillar du Eddie?
Nja, faktiskt alltså, jag tycker han var charmig. (?!)
H: Jag har en väldigt liten plats i mitt hjärta för den som inte gillar Eddie Meduza. Eddie är fan Sveriges Elvis.
Men ok, då ska vi se. Har ni släppt någonting än?
B: Om vi har släppt någonting än?
Ja, något album eller singel, du vet jag har ingen koll på er!
B: Du har inte gjort din hemläxa! Jag kan visa dig, säger han och drar upp en platta.
Det ser ut som en CD. ”Det Finns Bara Krig”, ok, Raubtiers första album, stämmer det?
H: Ja den släppte vi för ett år sedan. Snart kommer skiva nummer två, ”Skriet Från Vildmarken”.
Vad har ni fått för respons på första skivan?
H: Det är ju självklart, tio tusen pers utanför tältet när vi lirade, vad är det för respons?
Det är jävligt bra respons!
H: Det är ganska bra respons jo!
Det första jag tänkte var att ok, den här scenen är uppenbarligen för liten för er.
B: Jamen, man måste ju alltid bevisa något. Nu har vi bevisat att Metaltown, fel scen för rätt band!
Har ni haft samma uppsättning i bandet sedan starten?
H: Ja jag och Buffen vi hänger ihop, och det ryker några medlemmar ibland, det är smällar man får ta.
Så det är ni två som är fasta medlemmar?
H: Jajamän, vi håller fanan högt.
Men vem fan spelar bas då?
B: Ja det är olika från gig till gig.
(Paus för skålande. Vid det här laget är ingen utav oss platt under fötterna, för att uttrycka det milt).
Ok, men nu har ni spelat här på Metaltown. Vad är planerna härnäst?
B: Planen är att dricka jävligt mycket hembränt, så tar vi det som det kommer.
Det tycker jag låter som en jävligt bra idé.
H: Och vill du ha lite så finns det extra. Vi har fem liter med oss.
Men vilken stad, eller ”stad” var det ni kom ifrån?
H: Stad! Haparanda!
B: Det är en av de enda städerna i Sverige som har stadsrättigheter.
H: Nä, det är den ENDA staden i Sverige med stadsrättigheter!
Vad var det som fick er att starta Raubtier?
B: Det som fick oss att starta det här var all chans att dricka jävligt mycket gratis sprit. Det var det som fick oss att starta.
Var det verkligen den enda anledningen…?
B: Näe men vad fan vi har alltid brunnit för musik i hela vårat liv, vi har spelat sedan vi var tio år gamla.
Så ni ville bli rockstjärnor som små?
B & H: Nääääää, hehehe.
H: Jo det ville vi, och ni är vi det, och nu är det bra!
Men ok då har jag frågat er vad som kommer härnäst och då svarar ni att ni ska dricka sprit, men om vi tänker i musikväg, vad kommer härnäst?
B: Härnäst kommer en jävligt fet platta i september, som kommer att dominera hela jävla världen. Förmodligen.
En fullängdare?
H: Ja det är ju den, ”Skriet Från Vildmarken”.
Ja, just det. Det sa du ju faktiskt. Det är jag som är lite… ölfull.
H: Lite TRÖG!
B: Vad var det du hette? Emily. Ni kommer få se Emily i nästa säsong av En annan del av Köping!
Asgarv från alla.
Ok, jag tackar för den. Vi tackar för det och så avslutar vi den här intervjun!
Och så fortsätter vansinnet… |
