På The Tivoli i Helsingborg är det fullt av folk med fiskehattar och pösiga kläder. De är taggade och förväntansfulla – snart går ODZ på scen. ODZ:s fans verkar vara i en helt egen liga. De är som i extas över att få se deras favoritartister på den första spelningen i år.
Tiden står stilla. Gruppen är försenade men ingen i publiken släpper blicken från scenen. Och när man som minst anar det springer två killar upp på scen. De har keps, hoodie och solglasögon på sig och hoppar till basen. Det är fullt ös från första sekund på scenen och publiken är inte sena att hänga på. ”Vilken jävla start” är det enda jag hinner skriva ner.
Jag har sett hiphopgruppen ODZ (”Original Dunder Zubbis”) tidigare. Jag älskar inte deras musik, men jag måste medge att se dem live är något helt annat. Deras scenframträdande i kombination med deras fantastiska publik kan få vem som helst att uppskatta dem. Därför hade jag höga förväntningar på ODZ:s första spelning för i år, på The Tivoli i Helsingborg, och de gjorde inte mig besviken.
”Zubbis” betyder pundare och pekar på att killarna i gruppen skulle vara stora pundare. Det märks även på deras texter och hur de uttrycker sig på scen, de skäms inte över att tala om droger. Men ingen är förvånad, det är deras vanliga stil. Det är deras genomgående tema både i och mellan låtarna.
Deras närvaro är fantastisk, trots att de normalt sett är tre på scen. Nu är det bara två av dem, men att det skulle vara något problem märks inte. De pratar fritt med publiken, låter dem sjunga med i texter och pratar med varandra. De spelar sina vanliga låtar och publiken kan det mesta – kanske till och med bättre än artisterna själva.
När en vers sjungs fel stannas musiken och de börjar om från början, vilket kan tyckas förstöra rytmen. Men jag tycker inte det – fansen vill höra låten i sin helhet, inte där en hel vers går fel. Killarna på scen löser även problemet enkelt genom att skoja bort det med ”det är nog du som fått psykos”, då låten hette just ”psykos”.
ODZ:s spelning bjöd på både gästframträdanden, charm och rejält med bas. En timme gick alldeles för snabbt. De avslutade allt med en av deras kändaste låtar ”ANNA BOOK” som verkligen satte punkt för ett fantastiskt uppträdande. En person i publiken sammanfattar uppträdandet med ”renodlad lycka under hela spelningen”. En av de mest minnesvärda artisterna jag sett på gott och ont. Den ena artisten spydde flera gånger vilket drar ner betyget till 4,5/5. |