Lillördag och ett av de tyngre turnépaketen på väldigt länge i Malmö innehållandes dödsveteranerna Hypocrisy från Ludvika, melodiska Arch Enemy från Halmstad och Sveriges tyngsta vikingakrigare Amon Amarth från Tumba.
Att dödmetalband på egen hand skulle få spela i Malmö Arena, en arena som är mest känd för melodifestivalen, radiomusiker och diverse galor är inget någon vågat fantisera om. Konserten blev som förväntat inte slutsåld och scenen fick flyttas fram så att de som satt på läktarens kortsida hade nog deras bästa konsertupplevelse sittandes. Kanske hade biljettpriset på närmare 700kr lite att göra med den svaga tillströmningen. Publiken som väl var på plats bjöds på en sjuhelsikes konsertupplevelse och ingen kunde inte gå hem utan något annat än ett stort leende på läpparna.
En fantastisk afton som bjöd på tre minnesvärda konserter med bra ljud och snygga ljusshower och framförallt eld. Mycket eld!
HYPOCRISY
Det finns öppningsnummer och så finns det öppningsnummer. Hypocrisy öppnade med passande Fractured Millennium. Domedagssynten som sakta ackompanjeras av de hårda långsamma trumslagen innan Peter Tägtgrens patenterade skärande skrik signalerar för det tunga bombardemanget som komma skall. Publiken står som zombies, orörliga och frånvarande. Inte förens tredje numret in i Fire In The Sky vaknar publiken till liv.
Det är hysteriska ljuseffekter med bländande strålkastare och frenetisk stroboskop och det enda man ser av bandet är deras siluetter på scenen. WarPath är en mangellåt
Publiken är stendöd och helt lamslagna. Majoriteten av publiken Trumisen
Vikarierande basisten André Skaug från Clawfinger gör ett strålande inhopp istället för Mikael Hedlund.
Speltid: 29 minuter.
Bäst: Sveriges musikgeni Peter och att äntligen få se Hypocrisy live efter så många år i dvala.
Sämst: Stroboskopen som var helt överdoserad.
Setlist längre ner
ARCH ENEMY
Svenskinternationella Arch Enemy sparade inte på krutet. Direkt i öppningslåten The World Is Yours blev det en nervkittlande gitarrduell mellan Michel Amott och Jeff Loomis. Sångerskan Alissa White-Gluz är i storform och visar varför hon är vår tids metaldrottning. Med sitt My Little Pony färgade hår och kläder från satans garderob med ruttna fladdermusvingar under armarna så sätter standarden på modekriget med årets artister i melodifestivalen.
Alissa öppnar War Eternal med ett djupt avgrundsskrik och gör stjärntrummisen David Erlandsson sällskap på det höga trumpodiet. Bandet är oerhört väl koreograferat och om nu någon mot förmodan skulle ha missat vilka Arch Enemy är så gick de garanterat hem från Malmö Arean med ett nytt favoritband.
Speltid: 57 minuter
Bäst: Alissas scennärvaro
Sämst: Basen var inte tydlig i ljudbilden.
Setlist längre ner.
AMON AMARTH
Amon Amarth lyckades med konststycket att ta en utomhusspelning med sig inomhus. Malmö Arena är en av få konserthallar i södra Sverige som kunde möta kraven för att kunna hantera det helvetiska eldinferno som Amon Amarth lagt hela sin budget på.
Efter ett härligt stämningshöjande intro så river AA av Raven´s Flight med eldkastare i alla riktningar och glitterregn från taket. Visuellt helt häpnadsväckande. Under Runes To My Memory sätts två gigantiska A-runor i lågor och i Death In Fire. Precis som titeln antyder så dränks hela numret av eld likt en Rammstein spelning.
Amon Amarths storhet beror till stor del av deras karismatiske och vänlige frontman Johan Hegg. En stor och ståtlig jarl som har ett mörker i rösten som får en att rysa. Johans stora egenskap är att han har kvar det råa growlet samtidigt som han är en mästare på att artikulera orden så att alla utan ansträngning kan höra vad han sjunger.
Bara tre nummer in och det har använts så mycket rekvisita och eld att publiken trodde nu kan det inte bli mer. Så fel man kan ha. Varje låt är som en bok där konsertscenen omvandlats till en teater. Varje låt är sin egen berättelse som beskrivande visuellt förstärker texterna på ett helt unikt sätt.
Deciver Of Gods med sina skärande gitarrer likt aggressiva svärdshugg får assistans på scenen av självaste Loke med gröna laserögon. I nya Fafner´s Gold får dödsmetalpubliken se något som onekligen något helt unikt – överdoserad guldkonfetti!
Två gigantiska vikingastatyer (tänk Argonath i Sagan Om Ringen) pryder scenkanterna med klarvita ögon.
Ett trumset i en gigantisk vikingahjälm med horn, stor som en skolbuss som dessutom hissas upp flera meter under vissa akter. Alla trummisar våta dröm.
Johan Hegg vevandes en gigantisk Mjölner som vilt skjuter raketer upp i scentaket som i sin tur antänder ytterligare fyrverkeriregn från taket. Nyårsafton kom tidigt i år.
Två vikingakrigare slåss under The Way Of Vikings med sköldar och svärd. Om de visuella berättelserna på scenen inte redan är iögonfallande nog så sätter sig en stor del av publiken på scengolvet och ror till den inte så frenetiskt spelade Prediction Of Warfare. Fansen sitter ner på led och ror stadigt fram sina visuellt framställda longships i det stormiga publikhavet. Detta är en händelse som trollbinder både övrig pubklik och bandet själva. Underbart med inlevelse bland publiken. Strålande.
Avslutande mastodontlåten Twilight Of The Thunder God fungerar som en grand finale i en storfilm. Johan slåss med Jörmungandr med Mjöder i högsta hugg samtidigt som det sprutas eld från avgrunden och himmeln.
Spelningen är en av de mest påkostade som hårdrockspubliken kan uppleva på svensk mark. Total eufori.
Speltid: 78 minuter.
Bäst: Den totala upplevelsen med bra ljud och scenshow av världsklass.
Sämst: För kort speltid.
Setlist;
1. Raven's Flight
2. Runes to My Memory
3. Death in Fire
4. Deceiver of the Gods
5. First Kill
6. Fafner's Gold
7. Crack the Sky
8. The Way of Vikings
9. Prediction of Warfare
10. Shield Wall
11. Guardians of Asgaard
12. Raise Your Horns
____________________________________
13. The Pursuit of Vikings
____________________________________
14. Twilight of the Thunder God
HYPOCRISY
Setlist;
1. Fractured Millennium
2. Adjusting the Sun
3. Fire in the Sky
4. WarPath
5. Eraser
6. The Final Chapter
7. The Gathering
8. Roswell 47
ARCH ENEMY
Setlist;
1. INTRO - Set Flame to the Night
2. The World Is Yours
3. War Eternal
4. My Apocalypse
5. Ravenous
6. Under Black Flags We March
7. The Eagle Flies Alone
8. First Day in Hell
9. Saturnine
10. As the Pages Burn
11. No Gods, No Masters
12. Dead Bury Their Dead
13. Nemesis
14. Enter The Machine
|