Dan Reed Network på Sticky Fingers

Sticky Fingers är verkligen en riktigt bra lokal! Tight och perfekt för att få en bra känsla oavsett om det är fullpackat eller inte. Ikväll är det förbandet Sign by Sound från Uddevalla som värmer upp publiken. Det är ett nytt band som blev en trevlig överraskning. Definitivt ett band att hålla ögonen på framöver. De spelar melodisk rock med en melankolisk touch i soundet som säkert tilltalar Dan Reed Network-fans.

De flesta i kvällens publik är i min egen ålder (runt 40 alltså) och som säkert följde Dan Reed Network på 80-talet. Nu släpper bandet under året ytterligare nytt material och jag hoppas att även den nya generationens rockare upptäcker Dan Reeds storhet som musiker, låtskrivare och människa.
Dan Reed Network spelar en funkig rock med inslag av soul. Melodiskt och lättillgängligt men verkligen inte slätstruket. De har en tydlig, egen identitet både genom musiken och Dan´s röst.
Den här turnéns set list bjuder på både de gamla hitsen ”Rainbow Child”, ”Ritual”, ”Tiger in a Dress” och nyare låtar. ”Save the world” från senaste albumet ”Fight another day” (2016) sammanfattar mycket av det som Dan Reed Network står för. Visst handlar en del låtar om ”triviala” saker som kärlek men många texter har ett betydligt större djup som speglar bandets engagemang för mänskligheten, världen och dess utveckling. Som soloartist har Dan visat detta ännu tydligare genom sina texter. En solokarriär som han tog upp efter att ha lagt Network på is, levt som munk i ett buddistiskt kloster i Indien och vänt den kommersiella världen ryggen ett tag.
Sen hittade bandmedlemmarna tillbaka till varandra och när jag vid en intervju innan spelningen pratar med Dan, så berättar han att även om de idag kanske jobbar hårdare än någonsin, turnerar och spelar in musik, så är det med än helt annan glädje och balans än tidigare. Idag har de själva makten över sina liv och sin musik.

Det här är ett liveband som är ett föredöme när det kommer till engagemang, spelglädje och publikkontakt. Det händer något hela tiden, både under och mellan låtarna. Publiken TITTAR inte på en spelning, vi DELTAR i en upplevelse. Det är så det känns. Som en skön musikupplevelse tillsammans med bandet. Dan är expert på att kommunicera på ett personligt sätt med så många han bara hinner med under en spelning och övriga bandmedlemmar är inte heller sena med att bjuda på sig själva.

Under andra låten ”Baby now I” lossnar Dan´s mick från sladden. Det är i såna här lägen som man märker skillnaden mellan artister som spelar för sin ”image” och dom som spelar med hjärtat. Dan är en av de senare. Han tar det hela med en nypa humor, försöker laga micken samtidigt som övriga bandet täcker upp. Bandet dämpar ner och låter publiken sjunga tills micken är på plats igen. Det är många på Sticky Fingers som kan de gamla hittexterna.
Tekniken fortsätter att gå sönder under kvällen men det påverkar inte den grymma energi, den totala närvaron och den spelglädje som hela bandet utstrålar. Jag såg en annan spelning med bandet förra veckan och även om låtlistan är ungefär den samma och den grundläggande showen likadan så är det spontaniteten och utstrålningen som gör att det inte känns som en repris.
Kvällen avslutas med en helt fantastisk acapellaversion av ”Long way to go” som lämnar oss med en skön känsla i våra musikhjärtan.