Eftersom Ugly Kid Joe är ett band som jag har lyssnat på i 20 år så ville jag väldigt gärna göra en intervju med dom nu när de skulle komma till Sverige. Jag mailade presskontakterna, fiskade på deras Facebook men som i så många andra fall när det gäller stora band så får man noll svar. Extremt frustrerande! Sen ville slumpen ändå att jag skulle få min intervju. Först blir Martin (min man tillika fotograf) uppbjuden på scen och får plåta hela konserten därifrån. Sen råkar Cordell Crocket (bas) gå fel och kommer förbi mediatältet där jag sitter. Och målmedveten som jag är så frågar jag helt enkelt om jag får göra en intervju. Efter att ha pratat med turnémanagern så fick jag en stund med Whitfield Crane i den gigantiska turnébussen. Anledningen till att jag berättar detta, är att vi kommer att prata om just det – att det ibland inte lönar sig att kämpa utan att det är bättre att vara här och nu.
Ni har gjort några spelningar i Sverige senaste åren. Hur är vi som konsertland?
- Det är jättebra, coolt. Vi spelade i ösregn idag och alla stannade kvar och uppskattade musiken och bara tog in hela grejen.
Jag älskar lapplänningar. Jag har dejtat en tjej vars mormor var lappländska och hon berättade om allt magiskt där uppe. Vi var faktiskt vid polcirkeln häromdagen i Norge. Väldig vackert!
Vad händer härnäst för Ugly Kid Joe?
-Vi har vår sista spelning imorgon (läs 2017-08-06) i Norge. Vi har varit ute på turné sedan 1 juni så nu är planen att åka hem till de projekt som var och en av oss är involverade i.
Kommer ni att skriva nytt material framöver?
-Vi är kreativa människor. Vår gitarrist Dave Forman är en fantastisk producent så vi kommer alltid att kunna göra ny musik och kommer säkert också att göra det. Så länge vi tycker att det är roligt kommer vi att fortsätta.
Vi är som en bit lera som det alltid jobbas med. Vi kan göra vad vi vill, när vi vill, vi har allt vi behöver inom bandet men det beror också på tidsaspekten, på vad som passar bandet och alla medlemmarna. Men absolut, vi kommer att göra ny musik med Ugly Kid Joe. 100 % säkert!
Vad har du själv för andra projekt?
-YellowCake är ett band jag har. Jag bodde nyligen i Melbourne, Australien ett tag och där finns det ett band som heter Dallas Frasca. Deras gitarrist, Jeff Curren är mycket speciell. Han håller gitarren åt höger trots att han är högerhänt. Han spelar på sin Flying V upp och ner och åstadkommer de mest fantastiska ljuden. Han är unik. Jag älskar bandet och frågade sångerskan om jag fick ha Jeff i ett eget band och hon sa ok.
Jag har ett annat projekt också, ”Orchestra of Doom”. Jag bodde i Verona, Italien för ungefär ett år sedan. Jag lyckades övertyga en 44-manna klassisk orkester att låta mig sjunga låtar från Ozzy och Black Sabbath-eran, Richard/Crane och Ugly Kid Joe.
Så vi var 44 musiker i en av de äldsta teatrarna i Verona, som är en världsledande operahuvudstad. Vi gjorde det utan att veta om det skulle komma någon publik men det blev slutsålt. Det som var unikt var att vi gjorde det helt analogt utan elgitarrer. Det har inte gjorts tidigare. Metallica, Scorpions och andra har spelat med orkestrar men inte analogt. Vi trodde att det skulle vara självmord men det funkade.
Så jag har lite olika projekt men Ugly Kid Joe är flaggskeppet.
Sen ska jag åka runt och upptäcka världen.
Mamma sa ” You need to create your own luck”. (Du måste skapa din egen lycka) Så jag åker till olika ställen, träffar olika människor.
Har musiken förändrats mycket om du jämför 90-talet och 2017?
-Jag tror att musikens grund är olika frekvenser som på något sätt går runt i cirklar. Det kommer ut nya saker men det är alltid en viss del frekvenser som är återanvända. Vad är Rock ´n’ roll? Chuck Berry och Little Richard. Dom är arkitekterna. Så om du tar alla frekvenser i dagens musik och går tillbaka så kommer du till slut inse att, fan där är Chuck Berry and Little Rickard!
Jag vet att jag gillar vissa stilar av musik och har mina hjältar Bon Scott, Rob Hoffman och Ozzy Osborn, det är frekvenser jag gillar.
Jag tänker inte så att jag ska utveckla musiken. Jag gör det jag gillar och ibland gillar andra det också, ibland inte men huvudsaken är att jag gillar det.
Tittar man tillbaka så har det visat sig att jagar jag något så fungerar det inte, flyr jag från något fungerar det inte heller. Så om jag i stället bara gör det jag vill göra, det jag känner är rätt i mitt hjärta och huvud då har det en bättre chans att fungera. Många gånger gör det inte det i alla fall. Men så länge man älskar det man gör är det inte hela världen om det inte funkar fullt ut.
Jag berättar att jag nyligen klivit av min karriär för att skapa mig ett nytt liv på varmare breddgrader. Ett stort steg men som jag känner är rätt väg även om den inte är den enklaste.
-Ja, det är helt rätt! Livet före arbete. Det är viktigt att välja förändringen innan förändringen väljer dig. Vill du ha en förändring, gör det!
Vi pratar avslutningsvis om hur slumpen gjorde att jag trots allt fick min intervju och jag kan bara hålla med Whitfield om det han säger.
-Jag har aldrig förstått grejen med fotodiket. Ska du fånga känslan av ett band och musiken så måste du få med publiken på bilderna. Det var därför jag bjöd upp en fotograf på scen, som visade sig vara din man, så det var ju perfekt. Bättre än att vi hade svarat på mailen, ha ha!
|