  
John Carpenter är inte någon turnévan musiker. Så när nu den kultförklarade skräckfilms-producenten äntligen vågat sig ut på vägarna för att riva av sin typiska nagelbitar-musik på några få utvalda spelningar i Europa så fick Malmö och Slagthuset ställa upp som enda svenska hållplats.
Filmen och musikens värld har alltid varit en tillflyktszon för många. En värld där man i särskilda unga tonåren snabbt sög åt sig och drogs in i drömmarnas värld. Slukandes av skräckens djupa mörker och fick uppleva den magiska kontrasten mellan vår sura verklighet och filmens alla märkliga dimensioner.
Skräcken från en hög brusande VHS-band väcktes ikväll till liv av en gammal sprallig och frenetiskt tuggumi-tuggande John Carpenter.
Med ett komplett och kompetent kompband, inkluderande sonen på synthesizer så betades klassiska theme-songs av, snyggt paketerade med videoklipp från respektive film. Scenen var häftigt inramad och det var som att titta in i en låda där varje vägg var en egen filmskärm som ramade in föreställningen. Ljussättningen var snygg. Tyvärr var de starka spotlighsen ofta riktade rakt mot publiken och bländade en helt i längre stunder.
Inledande titellåten till Kurt Russels apokalyptiska framtidsfilm Flykten Från New York, presenterades med bländande strålkastare och filmsnuttar från filmen. Ljudet var direkt och tungt. Ljudet var faktiskt över förväntan. Det typiska 80-tals soundet med hårt pulserande slag från basen och djupt vibrerande toner från Carpenters synth.
Carpenters egenkomponerande 80-tals musik lever än och showen är som en konstnärlig installation. Både visuellt och ljudmässigt. För Carpenters musik är ett stycke konstverk i allra högsta grad.
Titelspåret till Halloween gav en rysningar och gåshud. Lokalen kändes direkt mycket kyligare och det isande soundet från synthen tillsammans med det skrivmaskinsaktiga trumljudet fick en att hålla andan tills man blev blå i huvudet.
Med det anmärkningsvärda höga biljettpriset på nästan sjuhundra kronor så var det inte förvånande att det bara var halvfullt i salongen. Trots kultstatus och första (troligen enda) spelningen i Sverige.
Konserten var väldigt kort. Endast 75 minuter lång. Tyvärr framfördes endast 10 låtar från Carpenters dystra filmvärld. En besvikelse då han har mycket mer i sin kista att hämta. Istället väljer hela 7 låtar från solo-plattorna Lost Themes 1& 2 och de fick nästan större spelrum. Hans senare material är det inget som helst fel på men det är ju endå musiken från filmerna man vill höra.
Avslutningsvis var Christine-titellåten en riktig rökare. Först nu fick trummisen spela på hela sitt trumset och bandet drog igång en riktig rockigt nummer, effektfullt ackompanjerad av snygga klipp från filmen.
Bortsett från den korta speltiden och få filmlåtar så var konserten väldigt minnesvärd. Full med energi och nostalgi. En liten annorlunda konsertupplevelse.
Speltid: Ca 75 min.
Bäst: Metal-klingande In The Mouth Of Madness och Halloween.
Sämst: De hutlösa priserna på merchen. 500Kr för en vinyl!
Setlist:
1. Escape From New York: Main Title
2. Assault on Precinct 13: Main Title
3. Vortex
4. Mystery
5. The Fog: Main Title Theme
6. They Live: Coming to L.A.
7. The Thing: Main Theme - Desolation
8. Distant Dream
9. Big Trouble in Little China: Pork Chop Express
10. Wraith
11. Night
12. Halloween Theme - Main Title
13. In the Mouth of Madness: In the Mouth of Madness
---------------------------------------------------------------------
14. Prince of Darkness: Darkness Begins
15. Virtual Survivor
16. Purgatory
17. Christine: Christine Attacks (Plymouth Fury)
|
