  
Skid Row i Knislinge! Hur konstigt låter inte det?
Sanningen är att Skid Row spelar för publiken och ger allt, oavsett om det är tjugotusen eller bara några tusental. Jag vågade inte förvänta mig en energisk show utan trodde mer på att de skulle gå upp och bara göra sitt jobb, en så kallat standardspelning. Så fel jag hade! Från start till mål var det högsta växeln som gällde.
Inledande Slave To The Grind drog igång som om ett skenande lokomotiv. Innan man visste ordet av det hade de kört en handfull låtar och man bara stod där som nyfrälst. Nye sångaren Tony Harnell visade att han inte alls behöver leva upp till sin föregångare, Sebastian Bach. Tony överglänste Sebastians låtar och imponerade enormt. Vilken pipa han ligger inne med. En sann rockstjärna som flörtade hej vilt med tjejerna vid räcket.
Under självklara flickfavoriten 18 And Life var det allsång för hela slanten. Tjejerna var som heltokiga och fötterna lämnade nog marken för att sväva bort i tankarna en kort stund för att direkt efter bli fullständigt omkulldragna av explosiva Riot Act. Energin på scenen skulle man kunna tappa direkt på burk! Helt sanslöst driv. Det fullständigt glöd om Skid Row. Vilken känsla. Vilket ös!
Publikkontakten var fantastisk. De karaktäristiska bandmedlemmarna showade loss ordentligt och det finns ingen yta som lämnas orörd på scenen. Tony Harnell intog gärna position på markhögtalarna framför scenen för att komma publiken nära och samtidigt låta alla fansen längst fram få bra bilder. De ville inte lämna någon oberörd.
Gitarristen Scott Hill grimaserade med sitt gigantiska gap och var det någon som stod still i publiken, var han snabb med att peka och vifta för att aktivera alla. Den ikoniske gitarristen Dave ”The Snake” Sabo gjorde allt för att få en syl i vädret mellan låtarna och intog frontfigur under Psycho Therapy.
Han var också noga med att få till några bra bilder med sin mobiltelefon. Att artisterna fotograferar publiken med sina privata mobiler, tyder på att publiken var bra. Just publiken stod dem nära och det syntes när The Snake precisionskastade sitt plektrum till en pojke som knappt räckte över räcket. Trummisen hade också fått upp ögonen för grabben ock kastade trumpinnen mot pojken. Vilken fin gest.
Urladdningen i Knislinge var magisk och ljudet gjorde sig riktigt bra. Spelningen satte mersmak och Knislinge visade upp sig från sin bästa sida.
Setlist:
Slave to the Grind
Big Guns
Let's Go
18 and Life
Riot Act
In a Darkened Room
Thick Is the Skin
Makin' a Mess
Psycho Therapy
I Remember You
Monkey Business
Youth Gone Wild
|
