  
Efter en kaotisk inledning så bryter bandet redan efter 20 sekunder då ljudet försvunnit uppe på scenen och bandets tekniker springer rasande över scenen och fräste och svor åt ljudteknikern. Bandet såg märkbart irriterat ut men vänder snabbt blickarna åt publiken och skämtade bort situationen samtidigt som deras argsinta tekniker fräste i bakgrunden, vilket gjorde det hela ännu roligare.
När konserten väl drog igång felfritt så var det en åktur utav dess like. En berg och dalbana som aldrig slutade. Bandet skenade iväg och kom upp i hastigheter som inte gick att mäta upp! De är så snabba att så fort man lägger blicken på bara en av musikerna, ja då har man redan missat ett helt ursinnigt parti hos någon annan!
Trummisen Gee Anzalone sitter intryck i sitt vänstra hörn och spelar så fort att andra trummisar skulle behöva två extra armar för att kunna hålla uppe takten. Han jonglerar och trixar i situationer där andra hade kippat efter andan. Han spelade helt klart åt och för publiken. Det är något som kännetecknar Dragonforce live. De går alltid fullt ut och ger publiken en total upplevelse. Ser till att alla i publiken får ögobkontakt.
Gitarristen Herman Li karatesparkar sin vapendragare och fiende Sam Totman. De krigar om vem som kan vara snabbast och fingerfärdigheten är det inget som helst fel på. Det är en fröjd att få se dessa gitarrdueller längst fram vid scenkanten.
Galenskap och jävelskap gömde sig bakom alla avancerade instrumentmanövrar. Herman slickade på strängarna som om hans tunga var ett plektrum. Sångaren Marc Hudson kivade jämt med den flygande keybordisten Vadim Pruzhanov. Vadim for titt som tätt ut som ett yrväder med sin blinkande keytar och var med och poserade inför alla mobilkamera-fotografer. Basisten Frédéric Leclercq ville inte vara sämre och spelade på sin bas som om den vore en gitarr.
Dragonforce är just nu ute på de skandinaviska vägarna för att promota nya skivan Maximum Overload. Skånska Babel med sin mysigt trånga gamla kyrkolokal, radade upp bandet på sin kompakta scen. Bandet fick knappt plats och trots det envisades de med att ha ett podium som tog upp halva scenen, trots att lokalen har en stor balkong rakt framför scenen. Med podiet kom de upp i samma höjd med balkongen, för bandet måste ju vara högst upp! Eller? Trots den minimala golvytan så utnyttjades vartenda centimeter av den. De for kors och tvärs och sprang flera gånger in i varandra och publiken kunde inte komma bandet mycket närmare. En svettigare och mer intim konsert med Dragonforce har jag aldrig tidigare upplevt.
Det nya materialet känns mycket tyngre utan att tappa fart. Tvärt om. Dragonforce levererar den ena ursinniga ljudexplosionen efter den andra. Kvällens största överraskning var den bisarra covern på Johnny Cash – Ring Of Fire. En odödlig slowmotion-country hit som här får ett rejält ansiktslyft. Makalös överspeedad version. Det är såhär man skall göra en cover. Marcs ljusa sång ger låten extra krydda och det var svårt att inte imponeras.
DYNAZTY
Vilken total omvandling Dynazty har genomgått.
Här måste undertecknad bryta mod regeln att skriva i jag-form! När jag såg bandet kort efter deras medverkan i melodifestivalen så lämnade jag spelningen då Dynazty var så vattniga och tråkiga. De spelade mjukisrock som fick en att somna. Aldrig mer tänkte jag se eller lyssna på detta tråkiga bandet något mer. Nu var jag tvungen att ge bandet en chans till, några år senare när de nu intog Babels scen som support till Dragonforce. ¨
Efter första trumslaget sträckte jag på ryggen och spärrade upp ögonen. Något kändes annorlunda? Bandet var hårdare, snabbare och kaxigare än tidigare. Det kändes som om Dynazty hade genomgått en blodtransplantation och gått och blivit ett power metal band! Tack och lov för det för detta var fruktansvärt bra. De har verkligen växt till sig och levererar med pondus. Sångaren tog i så att han nästan sprack. Han har mer kraft bakom rösten. Framträdandet var energiskt och intensivt. Vikarierande basisten från Outtrigger gjorde ett gjutet jobb och trumisen försvann helt in i sin egen värld när han piskade skinnet. De nya låtarna är snabba och tunga och många av dem var riktigt bra. Kul att ett band kan byta kurs och leverera på detta viset. Jag ser gärna Dynazty på en egen spelning framöver.
Jag kapitalerar fullständigt. All heder åt nya Dynaztin.
|
