Normalt sett när man ställer sig vid merch-ståndet så har man kanske 3-4 st olika T-shirts att välja mellan. Thats it. Dark Funerals merchendise var lite svårare att ögna sig igenom då de hade hela 88 st olika produkter till försäljning och allting var uppe på display. Stackars tjej som ansvarade för att plocka i hopa allt detta. Att banden tjänar sitt levebröd idag på turnéerna gjorde sig klart uppmärksammat.
Denna lördag kväll bjöd på tre intressanta black-metal band. Först ut var Nefarium. Tyvärr en kvart för tidigt så det var inte alls mycket folk första halvan av Italienarnas spelnig. Sångaren är klädd i en röd sliten munk kappa och klassisk black-metal sminkning. Italienaren försöker med allt och vill ge en tydlig bild på vad de vill förmedla. Så visuellt funkar allt men tyvärr är det noll respons från publiken trots att musiken var klart intressant. Efter sångarens korta latinska introduktioner till låtarna vrålar han ut med tyngd framför sitt mickstativ med ett pålat kranium på. En tyngd jag gärna hör fler gånger och då med längre speltid.
ZONARIA från Umeå gjorde återigen ett besök på KB och stod för kvällens mörkaste spelnig. Trots Italienarnas mörka och råa sound och med scenrekvisita så var den spelningen alldeles för färgglad. Zonaria drog ner på belysningen och det var kolsvart. Det var fullt ös från start och kanske tre gånger så mycket folk som strömmat till lokalen mot tidigare spelning. Zonaria lider av en febersjuk frontman. Trots Simons feber så bjöd han publiken på precis det de ville ha. Emil på gitarr visade sin enorma spelglädje och trots den mörka och strikta musiken så infriades det ena smilet eter det andra. Stor glädje att se en så energisk trummis i bandet. Emanuel trummade på och headbangade samtidigt och var helt klart involverad till att få igång publiken. Låtarna från The Cancer Empire (2008) sätter sig som en smäck.
DARK FUNERAL börjar med ett långt och långsamt intro innan de steg på scenen inför en hårt jublande publik. För att vara Sveriges största Black Metal export slogs jag under de första två låtarna att detta är ju ingen typisk Black Metal spelning! Lokalen var mer upplyst än någonsin. Var mycket färgglada lampor och mycket väl upplyst i vitt ljus, under hela konserten! De bakre vita strålkastarna var riggade som uppochnervända kors och lös rätt ut i publiken så man såg bort till både entrén och baren. Den mörka stämningen lös med sin frånvaro. Ljudmattan var alldeles för platt och lågt. Trummorna var det enda som lät något fylligt. Trummisen satt högt placerad och syntes bra bakom det vrål-läckra trumsetet.
Stigmata - Gåvan från Gud enligt sångaren Caligula var kvällens starkast låt tillsammans med fräscha My Funeral. Det var mest tyngd under dessa två låtarna. Tyngd var något som förövrigt saknades under nästan hela deras spelning.
Var långa tysta pauser mellan låtarna och inte ens publiken hördes då.
Det kunde inte bli tråkigare än så här... Jo det kunde det tydligen, för Caligula var sjuk. Han hade bl.a. svåra halsproblem. Detta tog ut sin rätt på spelningen och setlisten som från början innehöll 13 låtar med väl blandat material blev nerklippt rätt så ordentligt. Speltiden landade till sist på 55 min och det är på tok för kort för en fullt betalande publik. Fick sedan höra av både bandets merch-säljare och ljudtekniker att Caligula skulle köras direkt till sjukhuset efter spelningen. Det var nära att de ställde in spelningen helt och hållet.
Detta var en kväll då båda förbanden överglänste huvudakten.
Setlisten såg ut så här men flertalet av låtarna spelades ej:
THE END OF HUMAN RACE
RAVENNA STRIGOI MORTII
THE ARRIVAL OF SATANS EMPIRE
THUS I HAVE SPOKEN
BLOODFROZEN
STIGMATA
ATRUM REGINA
666 VOICES INSIDE
GODDES OF SODOMY
THE BIRTH OF THE VAMPIIR
AN APPRENTICE OF SATAN
MY FUNERAL
MY LATEX QUEEN |