  Ett härligt turnépaket med de Finska giganterna STRASTOVARIOUS och Svenska Dream Evil. Tillsammans med de Finska nybörjar-metalbandet Tracedawn. Tyvärr stod Dream Evil som ”opener” på postern så när jag stiger in på mejeriet och ser att Tracedawn skall börja blir alla glatt överraskade och glada för detta var inte mer än rätt att just Tracedawn öppnar istället för Dream Evil.
De unga hungriga grabbarna i Tracedawn försöker med allt för att få igång den lätt spridda publiken. Trummisen manglar på ordentligt och basisten ger järnet och har en härlig attityd. Deras musik är tung med hårdare sång och en tydlig synthslinga alá Europe! Tyvärr drar sångaren ner bandet i djupet med sina skrik som mest påminner om en skadeskjuten griskulting!
Efter en halvtimmes paus så svar det dags för Dream Evil. Förväntningarna växte under pausen då de hade fällt ner ridån för scenen. När de väl drog igång och rådån drogs åt sidan så var allt precis om innan förutom att backdropen var utbytt! Men lika snabbt som man ögnade igenom scenen var man helt inne i spelningen. Immortal Forever var en kunglig inlednigslåt som sprudlade ut ur högtalarna. Det bjöds på en del nya låtar från dagsfärska In The Night som är en höjdarplatta. Göteborgarna är glada och sångaren Niklas bjuder på sig själv och drar upp tröjan och visar sin ölmage något som möts av stort jubel från den halvfulla lokalen.
Nya plattan bygger på moderkakan från första plattan enligt Niklas. Särskillt låten In the Nigth. Trummisen kom av sig men hela gänget löste det snyggt. Proffs som de är. Givetvis sätter de alla hårdrocks poser som finns och några till!
Avslutande Book Of Heavy Metal som alla väntat på denna afton bjuder tyvärr inte alls på energin som den låten normalt avger. Den känndes inte alls lika tung som den brukar och tempot känns nästan nerdraget. Trots det så håller den bra kvalité och publiken ser nog inget negativt med det då det sjungs med och hoppas. På 45 minuter hann de med en del godingar och många nya.
Efter ett härligt intro till Oesity så blir det ett tungt skenande godståg av det hela. Trummorna går på högvarv och den nye gitarristen Matias är riktigt tight. Stratovarious visar direkt hur stora de är med att sätta tyngden och hastigheten överst på prispallen. Som låt nr två kommer överraskande Hunting High Hunting Low och ljudet är riktigt bra. Sången är kanske lite lågt ställd men den hörs bra. Keyboardisten är redan svettig och det är härligt att se dem spela. Stratovarious har gjort en EDGUY av sin PowerMetal och gjort det till HappyMetal!
Självaste Dragonforce har nog blivit inspirerade av den snabba Speed Of Light. Det går fort och det är galet bra. Sångaren flaxar runder och skulle inte förvåna mig om han klappade axlarna ur led? Kul att se dem så glada på scenen igen efter alla dessa turer runt bandet då de kortvarigt lagt ner bandet och startat egna versioner av Stratovarious. Men nu är de tillbaka och hungriga på att skörda nya framgångar.
Hitsen avlöser varandra och Million Lightyears Away lyfter taket. Här tar sångaren för sig och försöker få med sig den stelfrusna publiken som denna kväll är bättre på att sjunga med, än att röra på sig.
Tyvärr så håller en mycket dålig trend i sig fortfarande. Det här med diverse solos som inte ger något. Det är flera solos efter varandra och det blir bara så tröttsamt så att folket runt mig står och gäspar. Keyboardisten försöker sig på ett solo med ett stycke från Bach. Det håller i 30 sekunder sen blir det bara för mycket när basisten försöker lägga sig i. Det enda roliga med dessa utdragna solon är att det övergår till en instrumental version av AC/DCs For Those About To Rock We Salute You!
Tyvärr så finns det folk som kan förstöra för alla andra och drar ner på humöret hos både artisterna och publiken. Två glas öl slängdes upp på scenen med kraft och var nära att träffa basisten och trummisen. Det var dessutom riktiga glas. Tyvärr var det för få vakter där för att få dessa personerna utvisade ur lokalen. Efter några låtar kommer dock bandet tillbaka till sin klass igen och röjer vidare med låtar som Eagleheart och Black Diamond. Tyvärr så skippar de några låtar i slutet (säkerligen pga vissa i publikens dåliga uppförande).
Nej nu får man vänta tills juni då Stratovarious entrar en scen på Sweden Rock Festival.
Kvällens höjdare: Akustisk version av Fourever….
Kvällens irritationsobjekt: Folk som förstör för alla andra
|
