Den mytomspunne och legendariske Pantera-frontmannen Philip Anselmo är nu aktuell med sin första soloskiva och projektet - Philip H. Anselmo & The Illegals.
Förväntningarna på kvällens konsert i Malmö, med en av sångarna och ett av de stora dragplåstren till Metal Allstars som var i våras, var på förhand en enorm moshpit, trängsel och en rejält övertaggad publik. Så att ett stort gäng övervintrade thrashers och Down-fans skulle fyllt upp KBs mysiga lokal borde vara ett faktum. Verkligheten visade sig vara något helt annat. Runt ynka 150 personer hade tagit sig till KB denna tisdag kväll för att bevittna den tidigare Pantera-sångarens nya projekt. En publik som Philip halvvägs in i konserten konstaterade att de var deras tystaste publik någonsin. Men om publiken var halvdöd så var bandet på scenen helt övertygande och vildsinta.
Philips aggressiva framhållning var ren underhållning.
Bandet rusade fram fullständigt och med Philip Anselmo i spetsen så bör man hålla sig undan. Han spottar och fräser mellan och under låtarna och spänner ilsket blicken i de som håller uppe sin mobiltelefon. Han svär och slår och grimaserar ilsket så att han nästan sväljer överläppen.
Musiken var aggressiv, hård och ännu mer aggressiv. Trummorna manglade och skakade likt en asfaltpackare och gitarren gnisslade som ett inbromsande lokomotiv. Låtarna är korta, snabba och fruktansvärt explosiva. Varje låt i sig är som ett smutsigt och våldsamt gatuslagsmål. Bandet The Illegals är som en enorm och skitig ångvält där Philip är självaste det gigantiska stenhjulet. Ingen som står i deras väg kommer undan. Käftsmäll efter käftsmäll avlöser varandra och utan mellansnacket så hade publiken nog fått behöva ta lugnande!
Det förekom nog mer mellansnack än vad som verkligen spelades! Mellansnacket blev en del av showen och man kan inte sluta förundras över vad som snurrar i Phils tanka. Det var mycket underhållande snack om allt mellan himmel och jord där andra musiker (rockstjärnor) fick sig en rejäl dänga.
Innan extranumret Primal Concrete Sledge så snackar Philip bort kanske 10 minuter och mellan varven så jammar de ihopa lite olika 70-tals låtar och improviserar hej vilt. Hysterist roligt. Trots att publiken försökte se asförbannade ut med knytna nävar i luften så gick det inte att missa de små leendena som många försökte hålla tillbaka. Tills slut brast det och ilskan hade omvandlats till glädje.
Black Houses (Portal cover)
A New lewel (pantera cover)
Battalion of Zero
Betrayed
Usurper Bastard's Rant
Walk Through Exits Only
Bedridden
Family, Friends and Associates
Death Rattle (Pantera cover)
Fuck Your Enemy (Superjoint Ritual cover)
Waiting for the Turning Point (Superjoint Ritual cover)
Irrelevant Walls and Computer Screens
Domination / Hollow (Pantera cover)
----------------------------------------------------------
ca 10 minuters jamming och skitsnack!
Primal Concrete Sledge (Pantera cover)
|