  
Ett band som dryper av 80-tal. Beatet, solon, synthar och sång - ja allt men det är bra!
Ett före detta coverband från Italien som drog igång 2003 men fyra år senare släppte ett album med eget material.
Every shape.... (2013) är deras andra och är lite mörkare med lite mer "seriösa" texter. Så är det kanske men beror väl på vad man har för referenser.
Första spåret sätter drivet i albumet. Ett bra driv med en lite fånig synthslinga i början men sen fixar det till sig riktigt bra. Killen på keyboard (Riccardo Fabbri) är riktigt bra och lyfter de flesta spåren med sitt spel.
Kompetent produktion och duktiga musiker levererar en bra ram för sången. Sångaren, Davide Bertozzi har en riktigt bra rockröst. Låter som man gjorde på arenorna under 80-talet.
Och det gillar jag skarpt. Må vara lite "o-creddigt" men what-the-f**k, musiken får i alla fall mig och tänka på Los Angeles 1980(-ish).
De flesta låtarna har ett beat som jag uppskattar och en kombo av Silver Lake i lurarna och en Moto Guzzi (en italiensk mc) eller kanske ännu hellre en Ducati (en ännu hetare italienare) måste vara grym. Dock livsfarlig och definitivt olaglig på alla ställen utom på Autobahn.
De lugnare låtarna är helt ok - jag fastnade för sista spåret "Dorian" som är en schysst power ballad som inte är läskigt smörig. Kanske inte det mest moderna nu men vackert.
Den här cd:n kommer jag att lyssna på fler gånger det är säkert.
Övriga musiker:
Luigi Rignanese - bas
Giovanni Matichecchia - gitarrer
Andrea Urbinati - trummor
|
