  
"Delivered what was promised... as a "funny fact" the venue staff almost denied us from playing because of the stench of death... well, should know what you're booking, this is BLACK METAL, not some polished shit......" - direkt citat ur Hornas officiella Facebook-sida
Jag är väldigt allergisk mot många saker. Detta innebär att min näsa praktiskt taget är permanent täppt. När Horna äntrar scenen hjälper det föga, fan vad det stinker! Bandet kör med stenhård inlevelse och jag får senare förklarat för mig att de aldrig tvättar sina blodiga och, ja, helt enkelt ruttnade kläder. Det märks. Det luktar inte bara död, det luktar gammal död. Mindre lyckligt lottade (läs: mindre allergiska) individer lär ha haft svårt att uthärda detta. Horna drar igång stenhårt, och vokalisten rör sig sakta och metodiskt. Utstyrseln är att likna vid en demonisk präst med repknuten munkkåpa, accessoarer, och ett rörelsemönster anpassat därefter. Detta är en ritual snarare än en spelning. Spellgoth, alltså sångaren, sätter sig till och med ner och ber demonstrativt vid något tillfälle. Avgrundsvrålen är desperata, tydliga i mixen och slår precis där de ska. Och där slår de hårt!
Övriga bandet är utöver standardutstyrslar "bara" iklädda corpsepaint och blod, men det är inget hafsverk, utan de ser precis så onda ut som de försöker vara. Bland stränginstrumenten sticker särskilt relativt nyrekryterade basisten Hex Inferi ut. Han är lång, reslig och behöver inte anstränga sig ett dugg för att se skräckinjagande ut. Han behöver bara stå där, det är nog med show bara det. Hans instrument sticker ut, det med. Basen har hög diskant och smattrar till sådär underbart det ibland gör i härligt rå, opolerad black metal. Vi bjuds på härlighet efter härlighet, och någon låt in dyker dessutom en gäst upp. Jag ser inte honom så väl och lyckas inte identifiera honom under spelningen, men det visar sig vara självaste Wraath som även skriker rundor i One Tail, One Head. Han springer in och vrålar ikapp med Spellgoth och håller hela tiden samma höga standard. All ilska som gör sig märkt hos One Tail, One Head gör sig även märkt här. Wraath stannar bara under korta "Black Metal Sodomy", men han lämnar ett intryck som räcker långt längre än så. En hel del ur publiken trotsar stanken och trängs framme vid staketet. De få som inte är fullständigt förtrollade verkar åtminstone vara väldigt fascinerade. Horna lämnar ingen oberörd. De är nämligen precis vad man hoppas på när man drar till en black metal-spelning: total jävla terror för alla sinnen! Ta chansen om den dyker upp och se Horna. Du kommer inte att glömmma det. |
