  Lillasyster har återvänt till Knislinge och visar varför dem är en återkommande faktor.
Det som slår mig direkt är att de är i starkt behov av en designer. De är så fruktansvärt fula på scenen men så lägger man märke till texten under Lillasyster på skynket bakom dem. ”Världens Tjockaste Band” De bjuder verkligen på sig själva och levererar den ena skrattanfallet efter det andra. Trots det har de publiken i sin makt. Publiken hoppar på kommando och sjunger med i texterna.
De lockade storpublik och det är inte svårt att se varför Lillasyster är så populära. Publiken får ut sin ilska och gruffas försiktigt med varandra.
Nu Har Jag Fått Nog är en mycket snygg upplagd låt som Martin skrattar sig igenom inledningsvis. Dras direkt in i låten och börjar omedvetet att digga med! Publiken är med på vartenda ton.
En rolig händelse (en av många) var när Max slet av sig sin t-shirt och Martin roffade åt sig gitarren och lyckades dra ett intressant riff. Något han aldrig lyckats med tidigare och ber Max att återskapa det så de kan bygga en ny låt på riffet. Sen flippar de ur fullständigt och driver med sig själva igen.
Högtalarsprängarlåten Hårdrock framförs med publiken som den femte bandmedlemmen och Martin är underhållande och charmig på hans typiska sätt. Kort därefter hinner de med Rihanna-covern Umbrella innan de kör ytterligare en cover till. På sig själva! Loks ångvält Lok Står När De Andra Faller, ger publiken möjlighet att knyta nävarna och vråla rätt ut.
Hela föreställningen med publik inräknad ser aggressiv och våldsam ut men ack så harmfullt. Kärleksvisor varvat med hat. Skratt och kramar blandat med moshpits och adrenalinkickar.
Lillasyster är ett liveband. Ett man inte glömmer bort.
|
