Sista klubbspelningen någonsin.
Ett Slutsålt The Tivoli i Helsingborg.
The Ark är inne på sista svängen på sin avskedsturné. Sorgen och ilskan stramar emot över vetskapen om att ett avslut är nära. Att bokens sista kapitel är skrivet. Hoppet om en framtid med The Ark på scenen och en ny Ark-skiva känns grusade…
Så fort Arkeologerna ställer sig på scenen omvandlas sorgens tårar till glädjetårar och alla tråkiga tankar försvinner med ett stort leende på allas läppar! Den enorma glädjen som fullständigt exploderar när första tonerna till Absolutley No Decorum sprids i det utsålda och glödheta The Tivoli. Taket lyfter nästan av all energi från både publik och scenaktörerna! Publiken tar verkligen i och ger The Ark den respons de verkligen förtjänar.
Några låtar in efter att ha fått blivit bjudna på bl.a. Glamour For Glamor och Father Of A Son på silverfat, känns det som om vi kommit in i en fantasivärld. En fantasivärld som ingen annan kan komma åt. Där ingen annan kan skada oss. En fantasivärld som vi själva styr över.
Fräscha nya låten Breaking Up With God har en tendens att få vartenda tonåring (och dess mammor som följde med) att yla sig hela låten igenom. Det var svårt att själv inte ryckas med och yla.
De karismatiska stjärnorna på scenen sprutade sin glädje åt alla håll och Olas mellansnack rörde nog vartenda själ under The Tivolis tak. Det bjuds på mycket akrobatik och tokiga danser från Ola, som kan vara en av Sveriges starkaste frontmän. Han besöker baren, swingar sig tillbaka på scenen, utnyttjar varje centimeter på scenen och klättrar upp till andra våningen och poserar som den glamormodell han är. Speciellt hans galna psykadelsika dans under Let Your Body Decide! Bara att få se den tokigt flaxande Ola var värt biljetten!
Vi blir bjudna på flera kostymbyten och innan Ola får på sig sina svarta vingar, så får jag en mycket bisarr känsla. – Ola Salo goes Rammtein! Efter att frisyren blivit tillrufsad och lagt sig på ett sådant sätt som påminde om Rammsteins sångare Till Lindemann! Den mest bisarra känslan jag fick förstärktes tillsammans med att han hade bar överkropp med svarta hängslen till sina svarta byxor och lyckades omedvetet göra en Till-pose! Kanske Rammstein gör en duett med Ola i framtiden!
Den vackra (i piano-dominerande version) Tell Me This Night Is over får vi äntligen en liten välförtjänst paus där vi får stå och gunga oss fram och tillbaka medans de främre raderna gör vågen hela låten igenom samtidigt som vi blir omslutna av energin från scenen som fyller våra sinnen.
Mästerverket It Takes A Fool To Remain Sane förlängs och dess betydelse framhävs då Ola mitt i låten håller ett tal om just denna låten.
”Med sång och musik kan man förändra saker.
Med en stark låt kan man förändra hela världen.
Ge en styrka och kraft till att förändra sig själv.
Ge sig själv mod”
Väljer Ola Salo att inte uppträda med musik längre fram har han en karriär som en föredragstalare! Han är mycket intressant att lyssna på och man sätter sig djupt in i hans meningar. Känns som om han slukar en hel då man blir helt hypnotiserad!
Utöver den långa planerade setlisten så bestämde sig The Ark för att ge den otroligt hängivna publiken den uppskattning de förtjänade. De drog över tiden och körde tre låtar mer än planerat. Mitt i encore-numren så ville några tjejer i publiken längst fram höra låten The Red Cap. Så helt orepad och aldrig tidigare framförd live bjöd de på The Red Cap och här visade The Ark att de är ett band med musiker i världsklass. För The Ark består inte bara av Ola Salo!
Keybordisten Jens vill inte vara sämre än Ola så när han inte klingar på tangenterna så klättrar han med upp på andra våningen och sätter sig och poserar på mopeden som är uppe vid ena balkongen. En moped som The Tivoli skulle lotta ut till någon av kvällens besökare då The Tivoli fyller moppe ( 15 år )! Trummisen Sylvester springer runder på scenen och slår på sin koklocka och visar enorm spelglädje. Hans trumsolo var kort och imponerande. Gitarristerna, Martin som hämtad från 70-talets rockvärld sugs nästan ut i publikhavet mellan varven samtidigt som Jepson visar upp sin klassiska strängonani. Basisten Leari är lika lysande med sitt svängiga tempo bjuder mycket på sig själv.
Mitt under One Of Us Is Gonna Die Young lyckades de klämma in en fullversion av Alphavilles Forever Young. En låt som verkligen smälter ihop med OOUIGDY och The Arks stil. Sen fortsatte de med låten de började med och det hela slutar I total extas! Blev riktigt knäsvag av det proffsiga sättet de gjorde det på. Applåder.
Som om det inte räckte så körde de även balladen The Others innan avslutande Calleth You Cometh I. Ljudtekniker stod med händerna i luften och skrattade. Han var helt omedvetandes om alla dessa oplanerade låtar.
Framförandet av de oplanerade låtarna lät bra, precis som alla andra låtar. Ljudet under hela aftonen lät riktigt bra. Fyllig ljudbild med mycket klart ljud från Olas mikrofon.
När såväl avslutande Callet You Calleth I till slut kommer så vrålar publiken med i hela lokalen. Alla dras med och skriker Aaaah aah aaa. Återigen mycket imponerande från publikens sida igen.
Det märktes att The Ark inte ville sluta spela men efter 2 timmar och 15 minuter så fick de lov att gå av efter en fantastisk presentation.
Kommer det bli en återförening eller inte?
De gör sig skyldiga att återvända som The Ark senare i framtiden.
Ett musikvägrande The Ark är som ett hjärta utan kärlek.
Hjärtat behöver kärlek.
Vi behöver The Ark.
The Ark behöver oss.
Nu önskar vi Ola, Jepson, Martin, Sylvester, Leari och Jens en lycklig fortsättning i vald väg. Hoppas de startar upp andra musikaliska projekt så de åter får glänsa på musikhimmeln under andra namn.
The Ark har hjälpt så många ensamma och brustna hjärtan och efter denna underbara och oförglömliga afton så får vi hoppas att Ola har rätt. Att vi tar över The Arks plats och fortsätter där de slutade. Att vi skapar gemenskap och kärlek genom våran musik, som vi får skapa.
Svårt att hitta något negativt under spelningen men om jag måste hitta nått så är det – Varför spelade de inte Echo Chamber? En låt som måste vara med på avskedsturnén!
ABSOLUTELY NO DECORUM
GLAMOUR FOR GLAMOUR
BREAKING UP WITH GOD
FATHER OF A SON
DELIVERUS FROMFREE WILL
TELL ME THIS NIGHT IS OVER
THE MOST RADICAL THING TO DO
PRAYER FOR THE WEEKEND
LET YOUR BODY DECIDE
LITTLE DYSFUNK YOU / YOU, WHO STOLE MY SOLITUDE
IT TAKES A FOOL TO REMAIN SANE
THE APOCALYPSE IS OVER
ONE OF US IS GOONA DIE YOUNG
FOREVER YOUNG
TRUST IS SHAREWARE
HYGIEN SQUAD
PATCHOULI
THE RED CAP
THE OTHERS
CALLETH YOU, COMETH I
|
Lite tillägg till låtlistan: Angelheads och Glad Yeah (och så de små snuttarna av "who wants to live forever", samt "my way").