Magnus Blog | FESTIVALPHOTO
Magnus Blog |
2010-08-12 16:00 - Kulturkaos - En summering |
|
|---|---|
| Jag kommer in i mellerud utan att veta riktigt vad jag gett mig in på. Det är nämligen första året för Kulturkaos, och då vet man inte riktigt vad man ska förvänta sig. När bilen är parkerad och fotopasset uthämtat så går jag in på festivalområdet för att mötas av; tomhet. Jag vet att Babian ska spela snart på stora scenen, men framför den står bara en tunn rad yngre entusiaster och klamrar sig fast vid stängslet. Asha Ali spelar samtidigt för ett 40-tal personer lite längre bort. Detta känns inte lovande. När Babian intagit scenen så bättrar det sig dock en aning, folk lockas väl dit av den dansanta musiken. Efter konserten tar jag mig bort mot campingen som visar sig ligga blott cirka hundra meters promenad från området, positivt! Men när jag väl kommer fram så slår det mig igen, "vart är alla? Den här festivalen har ju massor av bra band, varför är ingen här?". För på campingen står endast runt 20-30 tält uppställda, och knappt en människa syns till; eller jo, en medelålders man som rastar sin hund till några festivalbesökares stora förtjusning. Men jag går en sväng, och de finns faktiskt där, camparna. Efter en stunds minglande inser jag att i princip varenda en som bor där har kommit av en enda anledning, sveriges enda spelning med "Looptroop Rockers" äger rum på just denna festivalen. Kvällen går, natten anländer. Bland annat Mustasch, The Sounds, och den allra största publikdragaren, The Ark hinner börja och sluta spela. Stämningen är bra, poliserna verkar inte ha så mycket att göra alls, och efter att The Ark spelat sin sista låt så dör området mer eller mindre ut. Då sista bandet spelar, Little Dragon, så är det för en publik på runt femton personer. Det är synd, för det är riktigt bra. Dag två bjuder på stora namn som Salem Al Fakir som attraherar många barnfamiljer till området, men även band som [Ingenting] som tyvärr inte lockar många besökare. Bättre går det för hiphopparna i Chords, med sköna rythmer och grym känsla lockar de dit en hel del folk, någon sorts klimax uppstår när självaste Promoe kommer och ställer sig med resten av åhörarna. Markus Krunegård gör en suverän spelning. Men snart kommer vad för många är festivalens absoluta höjdpunkt, Looptroop. Hela campingen töms naturligtvis och stämningen är hög, och vad ska man säga; när looptroop går på scenen kan jag ändå förstå att folk åkt ända från skåne för den här spelningen, för dessa killarna fullständigt äger scenen och får med sig alla i musiken. Detta var den sista stora spelningen för festivalen, som på något sätt gått i hiphopens tecken även om det det inte låg som fokus för festivalen. Det kanske är få människor där, men stämningen är väldigt gemytlig, man träffar samma människor gång på gång, och en liten campinggemenskap uppstår där alla umgås med alla. Många spenderar kvällarna i samma camp, eller runt samma brasa. Bänkar och stolar finns uppsatta, alla är välkomna till alla. Det är mysigt, det är en liten familjeutflykt, visserligen med en ganska alkoholiserad familj, men ändock en väldigt fin sådan. |
|
|
|
| Writer: Magnus Hernegren |
