Eldkvarns låga tände kyrkan i Trelleborg

Eldkvarn – Kärlekens låga
Trelleborgs Kyrka 2008-09-21

Ett rockband i kyrkan… Funkar det? Jo, om man heter Eldkvarn och är en av Sveriges bästa och mest mångsidiga rockgrupper!

2005 var Eldkvarn på sitt förra besök i Trelleborgs Kyrka och den gången var det med mässan från 2000 om Kärlekens Törst. På nästan dagen tre år senare är det dags igen med uppföljaren Kärlekens låga och det känns lite som om tiden stått stilla. Gruppens popularitet har dock ökat sen sist och att denna gång fyller man i princip kyrkans bänkrader. De grånade gentlemännen har nått 50 plus, deras hår har tunnats ut, men å andra sidan har både Plura Jonsson och Werner Modiggård lagt sig till med hästsvans.

Från Karusellkvällar från 1989 hämtar man kvällens första låt Långsamt tåg som sätter också prägel på tempot för kvällen, det blir just… långsamt! Det blir långsamt, ljust och finstämt.
Låtarna är ingalunda gjorda just för mässan utan är hämtade från plattor som producerats mellan 1986 (Utanför lagen) och 2003 (Brott lönar sig alltid), samt 7:e våningen hämtad från Carlas soloplatta Skakad och rörd. Den enda låt där Carla själv tar ton medan brodern Plura sköter munspelet på ett magnifikt sätt.
Den röda tråden om kärlek går genom hela föreställningen där Helena Törnklev håller samman och citerar ur låtarna: ”För att kärleken ska finnas måste den hela tiden också brytas isär. För att något ska födas måste också något gå i sönder.”
Kvällens vackraste visa blir En regnmetares sång med ett underbart pianospel av Claes von Heijne och i ett arrangemang som direkt ger koppling till Ulf Lundell.
Precis som 2005 så håller man sig strikt till den låtlista man även har på skiva, det är bara några låtar som fått byta plats med varandra. Därför blir överraskningen desto större när man som avslutningslåt väljer att spela Kärlekens tunga istället för Mitt hjärta tillhör dig. Med Kärlekens tunga når man till slut också hela den breda publiken som kommit. I slutet släpper dessutom Carla loss i några försiktiga gitarrsolon som piggar upp.

Senast jag såg Eldkvarn var när man förra hösten var på Victoriateatern i Malmö för att spela in Svart Gig, en spelning med tyngdpunkt på låtar från den kritikerrosade plattan Svart Blogg. Att jämföra den med söndagens spelning i kyrkan är som att jämföra dag och natt men mångsidigheten som Eldkvarn presenterar är förbluffande och det gör att kyrkospelningen också känns trovärdig för en rockgrupp som gjort det mesta i rocksvängen sen man debuterade 1974 under namnet Piska mig hårt. Det har hänt en hel del på vägen mellan det och söndagens mässa.

Jag hoppas att det så småningom blir en trilogi av mässorna och att man om några år då även återvänder till Trelleborg, det finns absolut material till det utan att det blir urvattnat.

Från Trelleborgs Församling har man på ett behjärtansvärt sätt tagit fram en 6-sidig folder, med texter till alla låtarna, som delas ut när man träder in i det höstliga kvällsdunklet. Jag önskar att man lagt ner lite mer kraft på denna folder så att upphovsmannen Plura sluppit kallas för Plural, Pluto, Pour och Plum och då hade kanske även texten till 7:e våningen funnits med.

Drygt 400 kom till kyrkan för att se Eldkvarns gratiskonsert. Mats Ronander drog bara ca 200 dagen innan, men då var det ju inte gratis för den svårflörtade Trelleborgspubliken…

// Peter ”Krona” Kronström